- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
256

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Kraftöverföringars elektriska egenskaper - A. Luftledningar - 5. Kapacitet - 6. Spänningsfall och förluster med hänsyn tagen till ledningens kapacitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

256

För överslagsberäkningar i praktiska fall kan man räkna med en
driftkapacitet av ca 0,009 /«F per km och fas. Motsvarande kapacitiva ström blir,
om e är huvudspänningen, angiven i kV

B

I = —— A per km och fas
600 r

Motsvarande trefasiga reaktiva effekt, som alstras av ledningen, blir
approximativt

£2

Pq = ggQ kVAr per km

De angivna uttrycken kunna i allmänhet användas även vid lägre
spänningar, exempelvis 44 och 55 kV, samt för det fall att ledarna äro placerade
i en triangel.

Av vad som ovan sagts, framgår, att man för längre högspända ledningar
får räkna med en betydande generering av reaktiv effekt. Av 132 kV
ledningen Porjus—Stadsforsen (ca 600 km) alstras på grund av ledningens
kapacitet ca 30 000 kVAr, och för hela 220 kV ledningen
Stadsforsen—Västerås (ca 420 km) får man räkna med ca 60 000 kV Ar. Vid samtliga
kraftledningar, tillhörande Statens Vattenfallsverk årsskiftet 1938—39, får man
räkna med en generering av över 100 000 kV Ar.

För jämförelse må nämnas, att den samtidigt disponibla generatoreffekten
vid verkets samtliga kraftstationer var ca 600 000 kVA.

(>. Spänningsfall och förluster med hänsyn tagen till ledningens kapacitet.

Vid högre spänningar på kraftledningar måste man enligt det föregående
alltid taga hänsyn till kapaciteten vid beräkning av spänningsfall och
förluster. Det bör härvid bemärkas, att man har att göra med en utefter
kraftledningen fördelad kapacitet, vilket försvårar den matematiska behandlingen
av problemet.

Om en trefasig ledning är ansluten i tomgång till en generator vid
ledningens ena ändpunkt, kommer ledningens kapacitet att föranleda en
kapacitiv ström i de tre faserna. Strömmen blir i varje fas förskjuten 90° före
fasspänningen, och summan av de tre fasströmmarna blir vid symmetrisk
anordning i varje ögonblick lika med noll. I ett visst ögonblick då en av
faserna, exempelvis fas a enligt fig. 14: 18, har sin maximala
laddningsström, har var ocli en av de övriga faserna en urladdningsström, som är
hälften så stor. Strömmen avtager mot noll i ledningens öppna ända, såsom
figuren visar.

Generatorn vid ledningens vänstra ändpunkt i figuren blir belastad med
en kapacitiv ström, och detta innebär, att ledningen till generatorn
levererar en motsvarande reaktiv effekt. Generatorn kommer sålunda att gå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free