- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 2. Roterande elektriska maskiner : reaktorer och likriktare : kraftöverföringars egenskaper /
270

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Kraftöverföringars elektriska egenskaper - D. Kortslutning - 3. Kortslutningsberäkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270

kortslutningsspänning. För befintliga ledningar slutligen kan man med
utgångspunkt från ledningens data beräkna resistans och reaktans och
därmed också ledningens resulterande impedans.

Förutom till den yttre kretsen måste också hänsyn tagas till impedansen
hos generatorerna. Härvid kan man i regel försumma resistansen men får
beakta, att generatorns reaktans under kortslutningsförloppet varierar från
ett lågt värde i början till ett högre värde, då kortslutningsströmmen sjunkit
till det permanenta värdet. För att beräkna kortslutningsströmmens
begynnelsevärde skall man utgå från generatorns begynnelsereaktans, kallad Xb,
och för att få slutvärdet skall man använda generatorns
kortslutningsreak-tans, kallad Xk (motsvarande synkronreaktansen Xp vid kortslutning enligt
framställningen i kap. 9 om förhållandena vid kortslutning).

Om överföringen i fråga innehåller transformatorer, måste samtliga
im-pedanser räknas om till en och samma spänning, exempelvis
kortslutningsställets märkspänning. För att räkna om en impedans (resistans eller
reaktans) från en spänning till en annan får man multiplicera med kvadraten
på mellanliggande transformators omsättning. På motsvarande sätt kan en
ström räknas om från en spänning till en annan, men strömmen blir då
omvänt proportionell mot spänningen.

Beräkningen av kortslutningsströmmen blir enklast, för det fall att en
ensam generator kortslutes över en yttre impedans. Denna impedans må
betecknas Zy och anses bestå av en resistans Ry och en reaktans Xy. Man
erhåller därvid en begynnelseström

7 E

v/3 • V V + (Xb + *y)2
och en permanent kortslutningsström

I __m E_

V3-W +

där m är förhållandet mellan generatorns magnetström vid
kortslutningstillfället och dess magnetström i tomgång vid märkspänning. Härvid är
dock att märka, att om värdet på blir större än värdet på enligt ovan
angivna uttryck, så erhålles även värdet på den permanenta
kortslutningsströmmen ur uttrycket för /&, dvs. denna ström anses vara lika stor som
begynnelseströmmen. Beräkningssättet är således ganska approximativt men
tillräckligt noggrant för praktiskt bruk.

Om ett flertal generatorer arbeta parallellt på en samlingsskena, få
generatorernas reaktanser anses vara parallellkopplade, och beräkningarna
kunna utföras såsom för en enda generator. Om kortslutningen sålunda
inträffar exempelvis vid en samlingsskena, direkt matad av två lika genera-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:07:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/2/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free