Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Kraftöverföringars elektriska egenskaper - D. Kortslutning - 3. Kortslutningsberäkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
torer, blir den resulterande kortslutningsströmmen dubbelt så stor som för
en enda av generatorerna.
Om kortslutningsstället matas över flera av varandra oberoende
strömkretsar, kan man beräkna den uppstående kortslutningsströmmen och
motsvarande kortslutningseffekt för varje krets för sig och därefter addera de
erhållna värdena. Om strömkretsarna ej äro oberoende av varandra, måste
Fig. 14: 26. Kortslutningseffekten i olika punkter av ett överföringssystem. Effektbeloppen
äro angivna i MVA. Nätets data äro angivna t. v. i figuren.
hänsyn tagas därtill, men beräkningarna kunna även i detta fall bli tämligen
enkla, om man gör vissa approximationer. I andra fall åter, särskilt när
det är fråga om slutna ledningsnät, bliva kortslutningsberäkningarna ganska
komplicerade. De kunna i sådana fall med fördel ersättas av prov med en
modell av ledningsnätet.
Vid i praktiken förekommande kortslutningsberäkningar kan man ofta
försumma de uppträdande resistanserna i den kortslutna kretsen och endast
räkna med reaktanser. Detta är i allmänhet fallet med såväl generatorer som
större kraftledningar och större transformatorer. Tillvägagångssättet får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
