Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - A. Inledning - B. Ångtekniska grundbegrepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
I de fall då kraft- och värmebehov äro varierande, använder man ibland
för att eliminera olägenheterna därav en ångackumulator. Denna består av
en sluten behållare under tryck, delvis fylld med vatten, i vilken
överskottsånga från ånganläggningen tillfälligtvis kan ackumuleras.
Ångackumula-torn kan vara av speciell betydelse vid större värmekraftanläggningar, där
energi- och värmebehov ej följa varandra. Den har kommit till användning
även vid rena kraftanläggningar. Här har emellertid ackumulatorn fått
mindre betydelse, emedan de snabba belastningsändringar, som moderna,
snabbeldade ångpannor medge, vanligen äro tillfyllest.
Av ovanstående framgår, att ångturbinerna med hänsyn till driftsättet
kunna uppdelas i kondenseringsturbiner och mottrycksturbiner.
Mottrycks-turbinen har fått sin huvudsakliga användning vid industrier med
behov av ånga för uppvärmning, kokning etc., exempelvis inom
cellulosaindustrin. Vid rena kraftanläggningar användas uteslutande
kondense-ringsturbiner, och följande framställning hänför sig i främsta rummet
till rena kraftanläggningar för omvandling av ångkraft till elektrisk kraft.
B. Ångtekniska grundbegrepp.
Ånga, varmed i detta sammanhang menas vattenånga, utgör ett av
teknikens viktigaste hjälpmedel. På grund av sina fysikaliska egenskaper kan
ångan nämligen med fördel användas dels för omvandling av värme till
mekaniskt arbete, dels för transport av värmeenergi. Av speciellt intresse
är här ångans betydelse för omsättning av värmeenergi i mekanisk energi
vid elektriska kraftstationer.
Processen vid en ångkraftanläggning innebär, att man med hjälp av en
förbränningsprocess överför den kemiska energi, som är bunden i bränslet,
till värmeenergi i ångan, varefter värmeenergin omsattes i mekanisk energi
genom turbinen.
Värmeenergin kan liksom varje annan form av energi anges i olika
enheter. Den absoluta enheten benämnes erg, och 1 erg är lika med 1
dyncen-timeter eller 10 7 wattsekunder. Vanligen anger man dock värmeenergi
(termisk energi eller värme) i kilokalorier (kcal). Med 1 kilokalori menas den
värmemängd, som erfordras för att uppvärma 1 kilogram vatten 10 C (se
kap. 2). Sambandet mellan elektrisk energi och värme framgår av att 1
kilowattimme är lika med 860 kilokalorier. Sambandet mellan värme och
mekaniskt arbete framgår av att 1 kilokalori är lika med 427
kilogrammeter.
Energiinnehållet i form av värme hos ett godtyckligt ämne hör samman
med rörelseenergin hos ämnets molekyler. Molekylernas rörelse blir
livligare, ju högre ämnets temperatur är, och därmed växer även ämnets värme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
