Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - B. Ångtekniska grundbegrepp - C. Förbränning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
överhettad. Den tillförda värmemängden kallas överhettningsvärme. Den
överhettade ångans tryck och temperatur motsvaras alltid av en viss bestämd
volym. Sambandet mellan ångans tryck, temperatur och värmeinnehåll
kan man finna i speciellt uträknade tabeller eller i diagram. Fig. 17: 3
visar ett tryck-värmeinnehålldiagram och fig. 17: 4 ett mollierdiagram.
Det i diagrammen angivna värmeinnehållet i vattenångan är räknat från
0° C. Vid de ångtryck, som normalt förekomma vid ångkraftanläggningar
(upp till ca 40 ata), utgöres största delen av ångans värmeinnehåll av
ångbildningsvärmet.
Mollierdiagrammet, enligt fig. 17: 4, som fått sitt namn efter den tyske
professorn R. Mollier, anger vattenångans värmeinnehåll som funktion av
entropin vid olika temperaturer och tryck. Att närmare redogöra för
en-tropibegreppet skulle här föra för långt. Om emellertid vattenånga får
expandera under uträttande av mekaniskt arbete, utan att värme tillföres
eller bortföres, förblir entropin konstant. Detta innebär, att ångans
tillståndsändring kan representeras av en vertikal linje i mollierdiagrammet.
Den teoretiskt möjliga utvunna mekaniska energin erhålles alltså som
skillnaden mellan ångans värmeinnehåll före och efter expansionen och kan
lätt avläsas ur diagrammet.
Mollierdiagrammet innehåller en gränslinje, som hänför sig till
ton-mättad vattenånga. Ovanför denna linje representerar diagrammet
överhettad ånga. Under gränslinjen representerar diagrammet fuktig ånga,
och motsvarande ånginnehåll anges därvid av en serie kurvor.
Diagrammets tillämpning behandlas senare i detta kapitel i samband med
redogörelsen för turbinens kondensor.
C. Förbränning.
Varje förbränning innebär en kemisk reaktion, som är en
oxidationsprocess. Om denna oxidationsprocess sker under stor värmeutveckling, så
att temperaturen blir hög, kunna även ljusfenomen uppstå. Det är dylik
förbränning, som närmast är av intresse i detta sammanhang.
Denna form av förbränning inträder, om ett brännbart ämne bringas
till erforderlig temperatur, antändningstemperaturen. Om förbränningen
skall kunna underhållas, måste emellertid den kemiska reaktionen vara
tillräckligt häftig för att kompensera den temperatursänkning, som i annat
fall skulle ske genom utstrålning. Det råder alltså ett visst samband mellan
det avgivna värmet och det genom den kemiska reaktionen alstrade värmet.
Om förbränningen skall kunna fortgå, kräves vidare, att den tillgängliga
syremängden är nog stor; till underhåll av en förbränning åtgår nämligen
alltid syre, och tillförseln därav sker i regel genom lämplig mängd
förbränningsluft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
