Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - E. Ångpannor - 3. Panntyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
«. Eldrör- och tubpannor.
Eldrör- och tubpannor förekomma i ett flertal konstruktionstyper. Det
kännetecknande för samtliga är, att de värmeavgivande
förbränningsgaserna strömma fram genom ett eller flera rör, som omges av det
värmeupptagande vattnet, vilket i sin tur är inneslutet i en cylindrisk mantel
med gavlar. I vissa fall försiggår även själva förbränningen inuti rören.
Den sist antydda panntypen benämnes vanligen eldrörpanna.
Fig. 17: 7—17: 10. Principbilder av olika pannor. Överst t. v. eldrörpanna. t. h.
tubpanna. Underst vattenrörpannor.
Eldrörpannan är en typisk storvattenrumpanna, alltså med stort
vatten-rum i förhållande till eldylan. Detta förhållande ger pannan en god
acku-muleringsförmåga, vilket är av betydelse för industrier med mycket
varierande ångförbrukning. Belastningen brukar normalt vara av
storleksordningen 20 à 25 kg ånga per m2 eldyta och timme. Eldytan är i allmänhet
under 100 m2 och endast i undantagsfall större. Pannan är driftsäker och
enkel att rengöra. Den lämpar sig däremot ej för höga tryck. Ångtrycket
brukar vara högst ca 15 atö. Bland olägenheterna märkes, att pannan
tager stort utrymme, att den är dyr i förhållande till produktionsförmågan
samt att den ej passar för mindervärdiga bränslen. Fig. 17: 11 och 17: 12
visa en typisk eldrörpanna, försedd med överhettare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
