- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 3. Kraftstationer : kraftledningar : ställverk /
96

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - E. Ångpannor - 4. Vattencirkulationen i vattenrörpannor med självcirkulation - 5. Konstruktionssynpunkter och utvecklingstendenser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

Fig. 17: 19—17: 22 visa schematiskt cirkulationens förlopp i några
typiska vattenrörpannor under normala driftförhållanden. Fig. 17: 19
återger en horisontalrörpanna med tvärliggande dom. Vid låg belastning
kan det inträffa, att vattnet i exempelvis de tre översta tubraderna får
motsatt riktning, under det att vattnet i den fjärde tubraden blir stillastående.
Här förefinnes nu risk för bildning av stillastående ångblåsor, som kunna
förorsaka tubernas sönderbränning. För att i detta fall säkerställa
cirkulationen kan man genom att insätta strypbrickor i de nedre tuberna erhålla
en jämnare vattenföring. Fig. 17: 20—17: 22 visa strömningsriktningen
under normala förhållanden i några andra typer av vattenrörpannor.

Det är av största vikt, att vattencirkulationen är entydigt utbildad för en
utpräglad strålningspanna. Fig. 17: 23 visar cirkulationssystemet i en av
strålningspannorna vid Västerås kraftverk. Det grova, mot
värmeinstrålning isolerade fallröret medger riklig vattentillförsel till de nedre
fördelningslådorna, från vilka de hårt belastade vertikala eldstadstuberna erhålla
sitt vatten. På grund av eldstadsrummets stora dimensioner har det här visat
sig nödvändigt att förlägga stigtuber även i pannans centrum för att kunna
tillvarataga strålningen.

Strålningspannorna i Västerås äro byggda för snabb uppeldning. I
förhållande till den stora ångproduktionen är den ångavgivande vattenytan i
domarna liten. Till förhindrande av cirkulationsstörningar i form av
skumning och jäsning äro stigtuberna efter anslutning till domarna förlängda med
tuber, vilka utmynna ovanför vattenytan samt äro försedda med en
ång-separeringsanordning, som låter ånga fritt avgå, under det att vattnet rinner
ned i domen. För att cirkulationen vid starten omedelbart skall komma
i gång, äro tuberna i domens nedre del försedda med en mindre öppning.
Fig. 17: 24 visar anordningen i detalj.

Av övriga faktorer, som äro viktiga för en god cirkulation, kunna nämnas
rikliga fördelningslådor samt rätt dimensionerade och placerade fallrör.

5. Konstruktionssynpunkter och utvecklingstendenser.

Vid konstruktionen av en ångpanna är utrymmesbehovet en av de viktigare
synpunkterna, och under vissa förhållanden kunna kraven härvidlag vara
avgörande för valet av panna. Pannans utförande bör vidare vara enkelt
och sådant, att pannan lätt kan uppsättas på sin plats. Härmed
sammanhänger, att utbyte av skadade delar bör kunna ske på enklaste möjliga sätt.

Kravet på snabb uppeldning av pannan är ofta avgörande för tvpvalet.
För snabb uppeldning fordras en panna med liten vattenmängd i
förhållande till den värmeupptagande ytan och framför allt utan stort och
tjockt murverk, som kunde taga skada vid hastiga temperaturväxlingar. Å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/3/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free