- Project Runeberg -  Handbok för driftpersonal vid statens kraftverk / 3. Kraftstationer : kraftledningar : ställverk /
116

(1942-1943) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Ångkraftstationer - F. Ångturbiner - 3. Kondensorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

arbete, bör ångan vid utloppet ur turbinen ha så lågt tryck som möjligt.
För att åstadkomma detta avkyles ångan, så att den bringas att kondensera
vid en låg temperatur, varigenom man också erhåller ett lågt tryck.

För beräkning av den i en turbin utvunna värmeenergin vid ångans
expansion får man jämföra ångans värmeinnehåll före och efter expansionen.
Värmeinnehållet före expansionen kan för givna värden på tryck och
temperatur erhållas ur ett tryck-värmeinnehålldiagram (se fig. 17:3). Efter
expansionen kondenseras ångan vid en temperatur, som bestämmes av
kondensorns vakuum. Även under expansionen kommer emellertid en
del av ångan att kondenseras, och samtidigt som trycket och
temperaturen sjunka, övergår ångan från att vara torr till att bliva fuktig.

För att enkelt kunna bestämma den fuktiga ångans resulterande
värmeinnehåll efter expansionen använder man entropi-värmeinnehålldiagram
(mollierdiagram) av den typ, som visas i fig. 17: 4. Om man förutsätter en
ideell turbin, sålunda utan förluster, kommer ångans tillståndsändring i
diagrammet att förlöpa efter en vertikal linje. Ångans värmeinnehåll före
expansionen (i torrt tillstånd) bestämmes av dess tryck och temperatur och kan
avläsas ur diagrammets övre del. En vertikal linje genom motsvarande
punkt i diagrammet ger ångans värmeinnehåll efter expansionen för olika
tryck, och man kan sålunda för ett visst vakuum lätt avläsa motsvarande
värmeinnehåll.

Antag, att turbinen tillföres ånga med en temperatur av 400° C och vid
ett tryck av 20 ata. Motsvarande värmeinnehåll är 775 kcal/kg. Om nu
ångan efter turbinen släppes ut i det fria, alltså vid trycket ca 1 ata, får den
enligt diagrammet ett värmeinnehåll av 618 kcal/kg. Den teoretiskt
ut-utvunna energin blir alltså i detta fall 157 kcal/kg. Ångans fuktighetshalt
blir enligt diagrammet 4 %. Om ångan från samma turbin i stället bringas
att kondensera vid ett ångtryck av 0,05 ata, motsvarande 95% vakuum,
blir dess värmeinnehåll 519 kcal/kg och fuktighetshalten 16 %. Motsvarande
teoretiska energi blir 256 kcal/kg.

I verkligheten måste man taga hänsyn till turbinens förluster, speciellt i
ledskenor och skövlar, läckning av ånga o. d. och brukar därvid räkna med
en termodynamisk verkningsgrad av 85 %. Detta gör, att den utvunna energin,
dvs. skillnaden mellan ångans värmeinnehåll före och efter expansionen i
det ovannämnda fallet, blir 134 respektive 218 kcal/kg. De mot ångans
sluttillstånd svarande punkterna i diagrammet erhållas, genom att man följer
ifrågavarande kurvor för 1 respektive 0,05 ata, tills man uppnår
energivärdet 775—134 = 641 respektive 775—218 = 557 kcal/kg. Det visar sig
härvid, att ångan efter expansionen i det förstnämnda fallet blir torr och i
det sistnämnda fallet får en fuktighetshalt av 9,5%.

Resultatet av ovanstående blir, att den i turbinen utvunna energin utgör
17,3 respektive 28,2 % av ångans totala värmeinnehåll. Ju bättre vakuum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/handrift/3/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free