Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Elektriska isolermaterial och isolatorer - B. Den elektriska hållfastheten hos anläggningsdelar och dess utprovning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
närmast isolatorns yta, även i någon mån på isolatorytans beskaffenhet.
Sålunda nedsättes överslagsspänningen vid regn, eller om isolatorn fått
en mer eller mindre ledande beläggning, t. ex. av salt.
Såsom förut framhållits (se kap. 1), är genomslagsspänningen för ett
isolermaterial högre vid kortvarig än vid långvarig belastning, och för
mycket korta tider kan den elektriska hållfastheten bli mångdubbelt större
än vid kontinuerlig påkänning. Även detta måste beaktas vid
dimensioneringen — annars kan det lätt inträffa, att exempelvis för ovannämnda
isolator överslag visserligen inträffar före genomslag vid långsamt stigande
spänning, medan däremot en mycket snabbt stigande spänning förorsakar
genomslag.
Såväl isolermaterials som färdiga konstruktioners elektriska hållfasthet
måste därför studeras även vid olika arter av provspänning. För att ernå
enhetlighet i detta avseende och därmed få provresultat från olika håll
jämförbara har man standardiserat vissa provspänningar, vilka finnas
närmare beskrivna i »Normer för spänningsprov» av år 1939 (SEN 26).
I det följande redogöres för det huvudsakliga innehållet i dessa normer,
samtidigt som deras tillämpning vid utformningen av vissa anläggningsdelar
närmare belyses. För tillämpningen på andra anläggningsdelar hänvisas
till de kapitel, som behandla ifrågavarande delar.
Med avseende på provspänningens art skiljes i normerna på prov med
växelspänning, med likspänning och med stötspänning (impulsspänning).
Den sistnämnda typen av spänningsprov har under senare tid fått allt
större betydelse för provning av elektriska apparater i allmänhet och ej
minst av isolatorer, transformatorer och strömbrytare. Ett dylikt prov
innebär, att provspänningen utgöres av en mycket kortvarig enkelriktad
spänning, som hastigt (vanligen under någon mikrosekund) växer till sitt
högsta värde och därefter något långsammare avtager. En stötspänning
får alltså en sådan form, som schematiskt visas i fig. 19: 2. Den växande
delen av spänningen kallas stötens front, och den tid, under vilken den
Fig. 19: 1. Genomslag (a) och överslag (b) i en stödisolator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
