Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Under de långa, ensamma arbetsstunderna,
som han vanligen tillbringade i någon
barrdoftande skogsbacke invid glittrande vatten, fingo
tankarna sprudlande liv, blevo djupa och
hoppfulla. Han sökte och fann sin Gud kännbarare
än någonsin, fick liksom genom uppenbarelse
tränga in i hans djuphet. Han tänkte
fruktbärande över människolivet i profetians ljus, och
ibland såg han förlåten till det heliga och
hemlighetsfulla fläkta. Det var en förlåt, bakom
vilken det outsägliga fanns.
I vad han skrev under dessa erfarenheter göt
sig en andekraft, som måste komma att sporra
både honom själv och dem, som läste honom, till
högre liv.
När han efter arbetsstunden kom tillsammans
med Gunnel, kände han det vemodigt att ej
kunna säga ett ord till henne om det han upplevde
i sitt inre. Hon skulle ej ha förstått det.
Men genom den tystnad, han nödgades
iakttaga om dessa heliga erfarenheter, djupnade
dessa blott och vunno i kraft.
Ju lyckligare han var i sitt liv med Gud
desto mer ont gjorde det honom om Gunnel, som
var främmande för allt sådant, och denna hans
•aedömkan tog sig uttryck i innerligare ömhet
mot henne.
Gunnel var å sin sida mera meddelsam om det
hon var uppe i. Hon kunde diskutera än en frå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
