- Project Runeberg -  Han och hans hustru /
136

(1919) [MARC] Author: Elisabeth Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

blicks tystnad, när du en gång talade om för
mig din religion? Allt vad du sade dig tro
var, att vi äro liär för att älska ocli hjälpa
varandra. Det har jag ofta tänkt på sedan. Jag
trodde då, att jag visste vad älska var, men
först nu har jag börjat stava på kärlekens
a b c d. Jag börjar förstå, att kärlek är
själv-utgivelse. Men jag är fasligt skral i den konsten.

8.

— Henning, du får inte skämma bort mig,
som du gör!

Gunnel sade det i halvt skämtsam ton, men
det låg vemod under.

Han svarade bara med en smekning.

— Du tål allt av mig, mitt lynne får vara
hur dåligt som helst, du förebrår mig ändå inte.
Förstår du inte, att du ska hålla efter mig?
vidblev hon.

Han smålog bara och strök med ömhet
hennes hand.

Hon var i ångerfull sinnesstämning, ty hon
hade varit hetsig och oresonlig mot honom
förut på dagen. Nu hade han kommit hem efter
flera timmars skolarbete och såg så trött ut,
att det skar henne i hjärtat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:09:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hanoch/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free