Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Hon var hemskt lugn efter den förtvivlade
gärningen, fick honom i säng och skickade
efter Hilma Grot.
Ej ett ord växlade de, man och hustru. Hon
såg nog, att han trodde, att hon förlorat
förståndet. Det var henne likgiltigt, vad han
trodde om det, det var henne likgiltigt, om hon
verkligen förlorat förståndet eller ej, bara hon
fick behålla honom.
Hilma Grot kom, och Gunnel förde henne
till den sårade.
— Han hade råkat ut för en olyckshändelse,
sade hon lugnt.
Hon visade vid doktorns undersökning och
behandling av såret en sådan grad av sansning,
rådighet och uppfattning, att Garths farhågor
för hennes förstånd veko och han började
förstå det verkliga skälet till hennes handling.
Då greps han av en intensiv vrede och höll
envist sin blick bortvänd från henne och sade
ej ett ord mer än han var tvungen till.
Även mot den lilla doktorn var han fåordig
och frånvänd.
Hon gjorde inga besvärliga frågor och
visade ingen nyfikenhet angående »olyckshändelsen».
Hon ville skicka efter en kirurg, men det
mötte ett så nervöst motstånd från både Garth
och Gunnel, att hon måste finna sig i att ensam
bära ansvaret för sårets behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
