Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den stora frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir mjukare, mycket mjukare, kommenderade Pierre.
Massa björnskinn, massa filtar! Satan!
Men bädden blev snart uppriven igen, och största
delen av skinnen och filtarna blevo kastade upp på
flodbankens krön, där mrs Sayther gjorde det bekvämt
åt sig medan hon väntade. Hon låg på sidan och såg
ut över Yukons vida yta. Över bergen, som lågo på
andra sidan av floden längst borta, var himlen mörk
av röken från osynliga skogseldar, och
eftermiddagssolen bröt svagt igenom detta täcke av rök och kastade
en oklar strålglans och overkliga skuggor över jorden.
Ända bort till horisonten i alla fyra vädersträcken
sträckte sig vildmarker — furuklädda öar, mörka
vatten och isfårade klippor. Intet tecken till mänskligt
liv bröt ensamheten, intet ljud stillheten. Det var, som
om landet var inneslutet av den overklighet, som låg
i det okända, och inhöljt i det ruvande mysterium, de
stora vidderna erbjöd.
Kanske var det allt detta, som gjorde mrs Sayther
nervös, ty hori skiftade ständigt ställning, än för att
se uppåt floden, än för att se nedåt den, och så åter
för att låta blicken glida undersökande längs de mörka
stränderna och de halvt dolda mynningarna av mindre
häckar. Då en timme hade gått, blevo båtkarlarna
skickade i land för att tälta, men Pierre stannade hos
mrs Sayther för att hålla utkik tillsamman med henne.
— Ah, han komma nu! viskade han efter en lång
paus, varunder han hade suttit och sett uppåt floden
mot den översta ändan av ön.
En kanot med en åra glimtande vid var sida gled
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
