- Project Runeberg -  Hans fäders Gud (Norden) /
102

(1941) [MARC] Author: Jack London
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mannen med ärret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ärret på gästens kind; men hur det nu var eller icke
var, ett faktum är, att han med slutna ögon öppnade
ammunitionslå^dan, tömde en tung laddning i
mynningen på sin bössa, utan att spilla det allra minsta,
drev det ned med dubbla slag av laddstaken, lade allt
på sin plats igen och sökte sig tillbaka till sin koj.

Just som dagsljuset lade sina stålgrå fingrar på
pergamentfönstret, vaknade Jakob Kent. Han vände
sig om på armbågen, lyfte på locket och tittade ned i
ammunitionslådan. Vad han där såg eller icke såg,
hade en märkvärdig verkan på honom, när man tar
hans nervösa temperament i betraktande. Han såg på
den sovande mannen på golvet, stängde försiktigt
locket och rullade om på ryggen. Det var en märkvärdig
ro över hans ansikte. Icke en muskel rörde sig, och det
fanns icke minsta tecken till upphetsning eller
nervositet. Han låg länge och övertänkte saken, och då han
stigit upp och började att gå omkring i stugan, gjorde
han det lugnt och behärskat, utan buller eller brådska.

Det förhöll sig händelsevis så, att en väldig trätapp
blivit indriven i takbjälken rakt över huvudet på Jim
Cardegee. Mycket försiktigt slängde Jakob Kent ett
halvttumstjockt manillarep över den och drog bägge
ändarna ned till golvet. Den ena ändan band han om
livet på sig själv, och av den andra ändan gjorde han
en snara. Så spände han hanen på sin bössa och lade
den inom räckhåll bredvid en massa remmar av
älghud. Med en viljeansträngning tvang han sig till att se
på ärret, slog snaran om halsen på den sovande och
drog till genom att kasta sig tillbaka med hela sin

102

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansfag/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free