- Project Runeberg -  Hans fäders Gud (Norden) /
144

(1941) [MARC] Author: Jack London
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnomod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och du skall bli mätt av år, mycken heder och stor ära.
Den för dig till många kvinnors tält, men aldrig skall
den föra dig till större kärlek än Passuks kärlek."

Och jag visste, att kvinnan talade sant. Men jag
blev gripen av vanvett, och jag kastade den fulla
påsen ifrån mig och svor på att också för mig var färden
slut, tills hennes trötta ögon fylldes av tårar och hon
sade: "Ibland män har alltid Sitka Charleys namn
nämnts med ära, och alltid har han talat sanning. Skall
han nu glömma denna ära, och tala tomma ord vid
Carebou Crossing? Minns han inte längre männen
från Förty Mile, som gav honom sin bästa proviant
och sina bästa hundar? Alltid har Passuk varit stolt
över sin man. Må han resa sig upp, spänna på sina
snöskor och gå sin väg, så att hon får behålla sin
stolthet!"

Och då hon blev kall i mina armar, stod jag upp,
och jag tog den fyllda påsen och stapplade därifrån
bortåt slädspåret, ty mina knän var svaga, och det
gick runt i mitt huvud, och det brusade för mina öron, \
och det flammade som eld för mina ögon. Minnen
från min pojktids glömda färder stod åter för mig.
Jag satt vid postlach-festens fyllda grytor, jag höjde
min röst till sång och dansade till männens och de
unga flickornas sång och till valrosstrummornas dån.
Och Passuk höll min hand och gick vid min sida. När
jag lade mig att sova, väckte hon mig, när jag
snubblade och föll, lyfte hon upp mig. När jag gick vilse i
den djupa snön, förde hon mig tillbaka till slädspåret.
Och på detta sätt, liksom en man som är berövad sitt

144

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansfag/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free