Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En norrskenets dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äkta kvinnlig brist på logik, och hon sprang upp och
ordnade sitt hundspann.
Hennes beundrare såg på henne med bibehållen
fattning. Hon hade låtit honom själv gissa sig till allt,
ända sedan deras första sammanträffande, och han
hade vant sig vid att ha tålamod.
—• Hej, Vargtand! ropade hon och sprang upp på
släden, då den satte sig i rörelse. Ai! Ya! Mush!
Harrington kastade en förstulen blick efter henne,
då hon hastigt körde nedåt slädspåret till Förty Mile.
Då hon kom till den plats, där vägen delade sig för
att gå över floden till Fort Cudahy, stannade hon
hundarna och vände sig om.
— O, mr Lätting! ropade hon tillbaka. Vargtand,
han säga "ja" — om ni bli segerherre.
Men som det alltid går vid sådana tillfällen,
sipprade detta ut, och hela Förty Mile, som hittills hade
varit upptaget av, vilken av sina två senaste friare Joy
Molineau skulle välja, började nu att hålla vad och
gissa på vem av dem, som skulle gå segrande ur den
förestående kapplöpningen. Lägret delade sig i två
partier, som var för sig ansträngde sig till det yttersta
för att deras respektive gunstlingar skulle komma först
fram. Det blev en vild tävlan om de bästa hundarna
som funnos i landet, ty hundar, och goda hundar, var
mer än något annat en nödvändig sak för att vinna
seger. Och segern betydde mycket för segerherren.
Förutom att den skulle förskaffa honom en hustru, vars
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
