- Project Runeberg -  Hans fäders Gud (Norden) /
170

(1941) [MARC] Author: Jack London
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En norrskenets dotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men i Förty Mile fanns det icke många tävlande.
Eftersom hela staden ägnade sina krafter åt att
utrusta antingen Jack Harrington eller Louis Savoy, fanns
där ingen, som var oförnuftig nog att ensam och med
egen hjälp ta del i kapplöpningen. Det var en sträcka
på omkring hundra miles till registreringsbyrån, och
det var meningen, att de två favoriterna skulle ha fyra
hundspann stationerade längs slädspåret. Det sista
stycket var helt naturligt det avgörande, och till dessa
sista tjugofem miles ansträngde sig deras hjälpare i
synnerhet att skaffa de starkaste och kraftigaste
dju-0 ren. Striden blev så hetsig mellan partierna, och så
höga summor bjödos, att hundarna betalades högre än
någonsin förut i landets historia. Och det hände sig
så, att denna strid for att skaffa hundar mer än
någonsin vände den allmänna uppmärksamheten på Joy
Mo-lineau. Ty icke allenast var det hon, som var orsaken
till det hela, utan hon ägde också det bästa
slädspan-net från Chilcoot till Berings hav. Som ledarehund
fanns det ingen, som kunde liknas vid Vargtand. Den
man, som hade honom att leda sitt spann det sista
stycket, måste nödvändigt avgå med segern. Det kunde
där icke finnas något tvivel om. Men det lilla
samhället hade en medfödd känsla för vad som passade sig,
och icke ett enda försök gjordes för att få Joy till att
ställa honom till förfogande. För övrigt tröstade sig
de bägge partierna med, att om icke den ene fick
någon glädje av honom, så fick den andre det icke heller.

Men eftersom män, både ensamma och i flock, äro
så inrättade, att de gå genom livet i lycklig ovetenhet

170

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansfag/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free