Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- När kvinnor föra krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krigsfångar efter sin triumfvagn, drev henne ensam
mot dörren, under det Floyd Vanderlip följde tätt i
hälarna på henne och kämpade för att återvinna sin
andliga jämvikt,
*
\
V
Det var bistert kallt. På den i krökar gående vägen
tillryggalade de det korta avståndet till danserskans
stuga, och då de nådde den, hade hennes andedräkt
täckt hennes ansikte med frostkristaller, medan hans
förvandlade de tjocka mustascherna till en isklump,
tills det nästan vållade honom smärta att tala. I
norrskenets grönaktiga ljus kunde de se, att kvicksilvret i
termometern, som hängde utanför dörren, var hårt
fruset. Ett tusental hundar uppstämde en verklig
kla-gokör över den orätt, som var begången emot dem i
forntiden och anropade de likgiltiga stjärnorna om
medlidande. Icke en vindfläkt rörde sig. För dem
fanns inget skydd mot kölden, ingen lugn vrå i lä, som
de kunde krypa in i. Kölden var överallt, och de lågo
under bar himmel, medan de då och då sträckte på
sina trötta lemmar och utstötte det långdragna
vargtjutet.
I början talade de icke alls med varandra, mannen
och kvinnan. Medan tjänstflickan hjälpte Freda av
med hennes ytterkläder, kastade Floyd Vanderlip mera
bränsle på elden, och då hon försvann in i det innersta
rummet, stod han lutad över ugnen och hade brått med
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:04 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hansfag/0225.html
