Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När kvinnor föra krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
använde hon många onda ord. Den helige mannen blev
alldeles förskräckt, men han var ung, och hennes
närvaro skulle ha varit till stor skada för honom — i
hans enfaldiga hjords ögon, så framt hon icke i den
första grå dagningen hade begivit sig i väg till Dawson
— till fots.
Men det var först många dagar senare, som Dawson
fick något riktigt att tala om. Det var då sommaren
var slut och befolkningen firade en viss kunglig dam,
som bodde på slottet i Windsor, genom att ställa upp
sig utmed Yukons strand och se Sitka Charley komma
paddlande uppåt floden, svängande sin glimmande åra
och driva den första kanoten över mållinjen. På denna
dag, då kapprodden ägde rum, såg mrs Eppingwell —
som nu hade fått andra tankar om många saker —
Freda för första gången sedan balaftonen.
"Offentligt, kom ihåg det," som Mrs McFee
uttryckte sig, "utan att ta minsta hänsyn till samhällets
moral," gick hon bort till danserskan med utsträckt hand.
I första ögonblicket — detta kommer folk ihåg, som
hade sett hur det gick till —■ drog sig den unga
flickan förskräckt tillbaka, men så utbyttes några ord
mellan de båda kvinnorna, och Freda, den stora Freda,
sjönk alldeles ihop och grät, med huvudet lutat mot
mrs Eppingwells axel. Det blev aldrig Dawson
för-runnat att veta, varför mrs Eppingwell skulle bedja
den grekiska danserskan om förlåtelse, men hon gjorde
det offentligt, och det var högst opassande.
Men vi få icke glömma mrs McFee. Hon skaffade
sig en hyttplats på första utgående ångare. Och hon
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
