Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det kringliggande landskapet. Många sällsynta djur mötte
de på sin väg och ofta hördes lejonets djupa rytande
eller leopardernas skri i deras omedelbara närhet.
Hastigheten af deras ridt, ryttarnes tystnad och den
ihärdighet, hvarmed de redo framåt i snörrät rigtning, till och
med när ett lejons rytande ljöd omedelbart framför dem,
förlänade deras resa en spöklik karakter och erinrade
dem om de faror, som väntade dem. Hans och hans
följeslagare visste, att lif och död berodde af framgången
af deras företag, men det var icke första gången som
de lugnt skådade döden i ansigtet; äfven satte de stort
förtroende till sin egen kraft, ty det fanns ingenting,
som skulle förmått skrämma dem.
I den första daggryningen märkte de tre jägarne
en tätt skogbevuxen klyfta, och sedan de framträngt en
sträcka deri, upptäckte de, att den hade fyra utgångar
i olika rigtningar, hvilket mycket måste underlätta
återtåget i händelse af ett angrepp. Derpå stego de af
hästarne, undersökte gevären, och sedan Hans
underkastat det kringliggande landet en sorgfällig besigtning
medelst sin kikare, togo de en liten förfriskning i form
af ett stycke i solen torkadt kött, hvaraf jägarne
medförde ett litet förråd. Härpå beslöt man, att två af dem
skulle sofva, medan den tredje höll vakt, och då första
vakten föll på Hans, uppmanade han sina kamrater att
genast lägga sig, en anmaning, som hvarje äkta jägare
icke är sen att efterkomma, ty han måste sofva så ofta
han kan, på det han måtte vara i stånd att umbära
hvilan, när omständigheterna tvinga honom att vara
vaksam.
Inom några minuter snarkade Victor och Bernhard
lika högljudt, som om de hvilat i en dunbädd och icke
på den hårda marken i fiendeland; emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>