- Project Runeberg -  Elefantjägaren Hans Stark /
60

(1881) Author: Alfred Wilks Drayson Translator: Adolf Born - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af en klar bäck genomforsad klyfta, medan i bakgrunden
väldiga klippmassor upptornade sig, som tycktes ditsatta
af jettehänder. Framför dem utsträckte sig en
vågformig slätt, som afbröts af enstaka trädgrupper. Små
bäckar slingrade sig mellan träden, örterna och
ormbunkarna för att längre bort förena sig till en större
flod. Antilophjordar betade ostördt och strutsar
stoltserade af och an, medan den bistre gamen drog sina
kretsar högt uppe i luften.

– Denna trakt är utomordentligt vacker! –
utbrast Hans, i det han betraktade de särskilda
landskapstaflorna, – egentligen alldeles för vacker för att
tillhöra en svart vilde. Vatten i öfverflöd, rikligt bete
för hästar och nötkreatur, fruktbar jordmån och ett
klimat, hvars like icke finnes i hela Afrika. Man har
berättat mig, att det i England finnes män, starke män,
som tillbringa hela sitt lif i öfverfyllda städer och samla
mera penningar, än som behöfvas för lefnadsbehöfven,
för att derpå kunna pråla med sina rikedomar. Tror
du väl, Victor, att sådane män öfverhufvud veta, hvad
det egentligen vill säga att lefva?

– För oss, som lefva endast af jagt och
boskapsskötsel, tyckes det verkligen besynnerligt; men vi
menniskor äro icke alla lika, Hans, och hvem vet, om icke
vårt lefnadssätt förefaller desse män eländigt.

– Om vi lyckligt komma tillbaka till våra vänner,
Victor, så gifter jag mig med Katrine och slår mig med
henne ned i någon ny station. Men se på
springbockarna der borta i närheten af den höga akasian; de
tyckas vädra någon fiende. Hvad kan det vara? Ack,
hade jag bara min kikare! Den ha nu de skurkaktige
matabilierne, som icke en gång veta huru den skall
begagnas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hanstark/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free