Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trakt, än jag någonsin förr sett; de slåss sins emellan
om våra hästar och deras rytande är förfärligt. Jag
skulle icke vilja råda någon att stiga ned på slätten,
han kunde då inom några ögonblick blifva ett lejons byte.
Medan Victor sof, satte sig Hans med ryggen mot
klippväggen och höll vakt med bössan i handen. Han
lyssnade med spänd uppmärksamhet på hvarje ljud
nedifrån slätten och föreställde sig i tankarna den scen,
som spelades vid de arma hästarna. Lejonens rytande
oroade honom utomordentligt. »Om Bernhards häst blir
dödad, – tänkte han, – så kunna vi kanske aldrig lemna
detta ställe; och stackars Katie! hvad skall det då blifva
af dig!
TRETTONDE KAPITLET.
Försvaret af klippan. – En hård kamp.
Dagen grydde i all sin skönhet. Den föregående
dagens regn hade uppfriskat marken och på åtskilliga
ställen efterlemnat pussar, i hvilka slättens befjädrade
invånare nu badade. Talrika gröna papegojor skreko i
bergsklyftorna, medan vaktelns angenäma rop ljöd ur
hvarje gräsrugge. Högt uppe i luften, öfver det ställe,
der de döda hästarne lågo, drog gamen sina kretsar,
medan den svartfjädrade örnen uppifrån ett förtorkadt
träd skådade omkring sig efter en frukostbit.
Babianerne hade stigit ned på slätten för att
uppgräfva de trädrötter, som tjenade dem till föda. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
