- Project Runeberg -  Elefantjägaren Hans Stark /
105

(1881) Author: Alfred Wilks Drayson Translator: Adolf Born - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

105

Ett tredje parti, och med detta Retief, utvandrarnes
valde anförare, föreslog, att man skulle draga till de
fruktbara trakterna söder om Quathlambabergen och der
slå sig ner i närheten af Natals hafsvik.

Vid sin ankomst öfverlemnade Hans Katrine i en
tants vård, då det under de för ögonblicket rådande
oordnade förhållandena icke var att tänka på giftermål.

- Så snart allt är ordnadt, Katie, - sade han, -
och vi först veta, hvar vi skola slå oss ned, bygger jag
ett hus, och derpå gifta vi oss.

Vintern gick och i början af våren erforo boerne,
att matabilierne med alla sina kreatur dragit sig tillbaka
djupt in i det inre af landet för att undvika de h vites
tillämnade angrepp. Då man icke höll det för rådligt
att förfölja dem, rigtade man nu sitt ögonmärke på
den föreslagna resan till Natal.

Lägret blef genast uppbrutet, och Hans, Victor
och Bernhard, som slutit sig till Katrines och hennes
anhöriges vagnar, följde anförarne på deras långa och
äfventyrliga resa åt sydost.

Efter en färd af många veckor hade Utvandrarne
öfverskridit Quathlambaberget och uppnått stranden af
Buschmanfloden, vid hvilken man beslöt att grunda
kolonien. Trakten var vattenrik och fruktbar, klimatet
så godt man kunde önska sig det, och då dessutom
betesmarker för boskapen funnos i öfverflöd, så egde
orten i hög grad alla de egenskaper, hvilka ansågos
nödvändiga till grundandet af en koloni.

- Här kunna vi lefva i fred, - sade Hans till
sina båda vänner. - Om engelsmännen behöfva vi icke
mera bekymra oss, vi hafva de härligaste betesmarker
och äro så talrike, att vi icke behöfva frukta ett fiendt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hanstark/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free