- Project Runeberg -  Elefantjägaren Hans Stark /
121

(1881) Author: Alfred Wilks Drayson Translator: Adolf Born - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

för att hemta andan och iakttaga fiendens vidare
fore-hafvanden.

Zuluerne hade emellertid lugnt följt spåret i den
fasta öfvertygelsen, att flyktingen omöjligen skulle kunna
undkomma dem, och hade redan ilat ett par hundra steg
förbi det ställe, der Hans vikit af, när de förste gjorde
halt, enär det afbrutna spåret icke åter ville bli märkbart.
De spridde sig nu i åtskilliga rigtningar för att finna
spåret, och denna omständighet förskaffade Hans ett nytt
betydligt försprång. Han beslöt nu att försigtigt gå
vidare, under det han sorgfälligt undvek att visa sig
för sina förföljare, och på detta sätt uppnådde han
lyckligen en skogbevuxen dal, medan zuluerne ännu
bemödade sig att återfinna spåret. Dalen förde till en
öppen äng, hvilken på ett afstånd af en half mil
begränsades af en rad pilartade träd, bakom hvilka Hans
förmodade Tugelafloden ligga. Han besinnade sig icke
länge, utan ilade tvärs öfver ängen fram mot träden;
dock hade han knappt tillryggalagt två hundra steg,
förrän han märkte, att zuluerne upptäckt honom. Desse
hade nemligen skickat tre af sin skara upp på de
kringliggande höjderna för att få sigte på flyktingen. Desse
tre hade märkt Hans, så snart han beträdde den öppna
ängen, och ropade åt sina kamrater, hvarpå hela skaran
åter skyndsamt upptog förföljelsen. Hans hade
emellertid ett försprång på minst åtta hundra steg och visste,
att han måste uppnå floden, innan fienden hunnit upp
honom; dock hade han icke klart för sig, huru och
hvarest han skulle öfverskrida floden. Tugela är på
några ställen djup och bred, på andra åter grund,
stränderna sumpiga och bevuxna med säf. På andra ställen
åter tränger sig floden fram mellan branta sluttningar,
på hvilka knappt babianen förmår stiga upp och ned.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hanstark/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free