Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I anslutning till denna princip fastslår
lagen (§ 38), att affärsmän kunna
mottaga uppdrag, men att dessa i varje fall
skola överlämnas till de hantverkare, som
äro anslutna till vederbörande yrke.
De, som utöva yrket utan att vara i
besittning av motsvarande tillståndsbevis,
straffas (§ 131) med böter, som kunna
uppgå till 1,000 schilling eller fängelse upp
till tre månader.
Genom dekret av den 31 mars 1933 har
österrikiska regeringen tillfogat en ny
inledning till § 131, i vilken stadgas
konfiskering av varor, verktyg och andra
arbetsinstrument, såvida man icke i enlighet
med vad som föreskrives i § 152 kan lägga
hela verksamheten under kvarstad. Såsom
ett annat utslag av skyddet för
hantverksbeviset kan man anföra vad som stadgas
i § 38, mom. 7, som förbjuder företag av
industriell karaktär att åtaga sig
reparationer av kläder och skodon.
När en hantverkssammanslutning gör
anmälan om illojal verksamhet, skola
vederbörande administrativa myndigheter
lämna uppgift om de härvid gällande
straffbestämmelserna (§ 147).
I syfte att även inom gränserna för ett
mera lokalt område bättre fastställa
omfattningen av de mot gällande föreskrifter
angående tillståndsbevis gjorda
förseelserna, kunna de administrativa
myndigheterna inskaffa utlåtande från
representanter för vederbörande
hantverkssammanslutningar.
De bötesstraff, som utmätas på grund av
olovlig verksamhet och det belopp, som
erhålles vid försäljning av beslagtagna
varor och verktyg, användas till att
uppmuntra hantverket och delvis även till
förmån för en särskild kassa, som
inrättas hos federationen av
yrkessammanslutningarna till stöd och hjälp för
behövande äldre hantverkare.
144
Hantverkarnas nuvarande önskemål och
strävanden.
Ehuru man sålunda i Österrike lämnat
skydd åt »hantverk i egentlig mening»
genom en lagstiftning, som kan anses vara
bland de mest fullständiga i sitt slag,
fordra hantverkarna från statens sida, att
den skall godkänna ytterligare
bestämmelser, genom vilka hantverket skulle bli
i tillfälle att komma över den kris, som
för närvarande gör sig gällande i
öster-rike med särskild intensitet och som haft
en katastrofal inverkan på många yrken.
För att tillmötesgå de önskemål, som
sålunda uttryckts från de österrikiska
hantverkarnas sida, hade den dåvarande
handelsministern Jakoncig genom dekret av
den 24 april 1933 intill den 31 oktober
1933 (senare utsträckt till den 30 april
1934 och nyligen förlängt på obestämd tid)
förbjudit tillstånd till utövande av något
av de yrken, som finnas anförda i listan
över yrken i yrkesstadgan, vidare att
utvidga redan befintliga företag och att
öppna filialer etc.
Hantverkarna fordra, att man, efter det
att dekretet utgått, skall införa ett
kompetensbevis även för de fria yrkena för att
på detta sätt dämma upp en allt för stark
tillströmning av nya element. För
närvarade finnas stora sympatier för att man
skall införa obligatoriskt mästarprov,1
vilket för närvarande blott utgöres av ett
villkor att mottaga och utbilda lärlingar,
detta för att erhålla ett hantverksväsen,
bestående av ännu mera utvalt folk och
som är ännu bättre skickat att giva sig i
kast med de ekonomiska svårigheter, som
sedan rätt lång tid tillbaka göra sig
gällande.
Den österrikiska regeringen, som velat
tillmötesgå de olika förslag, som framlagts
av federationen mellan österrikiska
hantverksföreningar, har framlagt förslag till
1 Detta är numera infört — se ingressen.
(Forts, å sid. 150.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
