Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till en oanad livaktighet och utan tvivel
även till sin höjdpunkt. I rask följd ha
lagen om det preliminära uppbyggandet av
det tyska hantverket av den 29 november
1933, den första förordningen av den 15
juni 1934 och nu senast de andra och
tredje förordningarna av den 18 jan. 1935
förverkligat de av det tyska hantverket
hysta och allmänt som berättigade
erkända önskemålen. Det förefinnes intet
tvivel om att hantverket som yrkesgren
härmed av vår ledares och kanslers Adolf
Hitler regering garanterats sitt
fortbestånd, något som det haft skäl göra
anspråk på genom sina prestationer och sin
tradition.
Var vägen fram till införandet av det
stora kompetensbeviset här i Tyskland
under förkrigstiden och i all synnerhet
under tiden därefter lång och törnbeströdd,
hade hantverket mångenstädes i andra
länder bättre ställt. I många länder finnas
sedan flera år tillbaka bestämmelser, som
helt eller delvis motsvara det stora
kompetensbeviset. Så är förhållandet i
Bulgarien, Jugoslavien, Norge, Polen, Ungern,
Österrike och Fria staden Danzig. Det var
i många avseenden smärtsamt att
konstatera, att lagstiftningen i dessa länder
byggde på av oss gjorda erfarenheter och av
oss utförda förarbeten, medan det tyska
hantverket ständigt måste föra en bitter
kamp för sin existens. Så kom det sig, att
tyska idéer tidigare kommo till sin rätt i
andra länder än hos oss själva, till dess
även i detta avseende en ändring skedde i
och med de nationalsocialistiska idéernas
seger.
Yrkesskydd.
De skäl, som föranledde ifrågavarande
änder likaväl som vår riksregering att
fordra det stora kompetensbeviset för
utövandet av ett hantverk, voro såväl där som
här i huvudsak desamma, även om de
delvis voro betingade av speciella förhållan-
den i de skilda länderna. Det var
självfallet i första hand, och i de andra staterna
nästan uteslutande, den ekonomiska
krisen, som föranledde lagstiftaren att
inskrida i denna riktning och som för dessa
påvisade nödvändigheten av en dylik
reglering å lagstiftningens väg. Just vid denna
tid skedde en allt starkare tillströmning
av outbildade element, som varken ägde
nödiga kunskaper eller erforderlig
pliktkänsla. Personer, som nyligen varit
lärlingar eller som voro fullständigt
främmande för hantverket, öppnade mer och
mer självständig verksamhet, och
hantverket hotades på så sätt med att fullständigt
översvämmas av outbildade personer. Det
är härpå det beror, att det tyska
hantverket trots den betydande tillbakagången i
den ekonomiska krisen i Tyskland alltjämt
är överbefolkat med omkring 20 %, och
utan den nya ordningen skulle detta
förhållande med säkerhet ha varat länge än.
Detta onda måste med alla medel
avhjälpas, därom kunde icke mer än en mening
råda i den nationalsocialistiska staten.
Denna hantverkets övermättnad måste i
tidens längd få ödesdiger verkan. Därtill
kom, att de i hantverket icke utbildade
började att genom underbjudande eller
andra illojala metoder draga till sig
beställningarna. Därmed öppnades en
konkurrenskamp med olika vapen, som med
nödvändighet ledde till nederlag för den
ärligt och redbart arbetande
hantverksmästaren. Hade lagstiftarne icke nu
ingripit, hade utvecklingen med
naturnödvändighet lett till seger för
tillfällighetshantverkaren och fritidsarbetaren och
därmed till en allt kraftigare nedgång, ja till
sist ett förintande av hantverket som yrke.
Denna utveckling skulle påskyndats
ytterligare genom att hela hantverket råkat i
misskredit genom framträngandet av de
olärda fritids- och tillfällighetsarbetarne
med deras utan all fråga mindervärdiga
prestationer. Förtroendet till hantverket
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
