Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammanhang även framhålla den betydelse,
hantverket äger för samhället. Hantverket sysselsätter
såsom näring en icke ringa procent av landets
befolkning. Att påpeka är i samband härmed
hantverkets, med dess i huvudsak manuellt inriktade
produktion, i jämförelse med industrien, relativt
större användning av mänsklig arbetskraft.
Ifrågasättas kan, huruvida icke genom hantverkets
stödjande effektiva insatser skulle kunna
åstadkommas till motverkande av arbetslösheten.
Vidare vill Sveriges hantverksorganisation
framhålla den betydelse, en lagstiftning av
ifrågasatt art skulle kunna få för det uppväxande
släktet. Med tacksamhet vill Organisationen erinra
om det initiativ, som av fjolårets riksdag togs för
åstadkommande av lärlingsväsendets ordnande.
Sveriges hantverksorganisation vill för sin del
göra vad i dess förmåga står för att vid den
utredning av berörda fråga, som upptagits,
densamma skall få en tillfredsställande lösning.
Såsom i motionerna framhålles angriper emellertid
utredningen om lärlingsväsendet allenast en sida
av problemet, men förbigår själva kärnpunkten,
mästarekompetensen. Härtill vill Organisationen
ytterligare framhålla, hurusom ifråga om vårt
skolväsende det för skapande av bästa möjliga
undervisning åt landets ungdom nogsamt av
statsmakterna tillses, att undervisningen icke är
förlagd annat än till skolor under statlig kontroll och
icke bedrives annat än av lärare, vilka genom
avlagda examina dokumenterat sin lämplighet för
sin uppgift. När sedan den i skolorna väl
omhändertagna ungdomen från skolorna träder ut i livet
för att lära sig ett yrke, för att skapa sig sin
framtid, så visas med nu rådande system från
statsmakternas sida icke erforderligt intresse för
att de lärarkrafter, som därvid komma att stå
till förfogande — när det gäller
lärlingsutbildning på hantverkets område hos enskilda
företagare — verkligen besitta de erforderliga
kvalifikationerna för sin uppgift eller för den utbildning,
som därvid erbjudes, utan får vem som helst
därvid erbjuda sig. I stor utsträckning inträffar det
sålunda, att ungdomen erhåller den för dess
framtid viktiga grundläggande yrkesutbildningen av
icke kvalificerat folk, till obotlig skada för såväl
de unga själva som för landet. Påtalats har vid
flerfaldiga tillfällen den bristande tillgången
inom olika branscher till verkligt yrkesskicklig
arbetskraft.
Härtill kommer att riksdagen årligen anvisar
avsevärda belopp för ungdomens yrkesutbildning i
bl. a. lärlings- och yrkesskolor liksom understöd ■—
om ock i mycket ringa grad — av riksdagen brukar
anvisas för utbildningen av lärlingar hos enskilda
hantverksmästare. Dessa understöd av skilda slag
syfta ju gemensamt dithän, att av denna ungdom,
sedan den genomgått föreskriven lärotid,
fram-skapa nya hantverksgenerationer. Man kan då
fråga: vilka försörjningsmöjligheter garanterar
staten den ungdom, som sålunda genom statens
nyttiga och nödvändiga stöd sålunda utbildad
träder ut i livet såsom hantverkare? Varför, kan
man ju fråga, skall man genomgå dessa läroår,
avlägga gesällprov och sedan vidare utbilda sig
för att slutligen etablera sig, då man ju — sådan
situationen nu är — utan allt detta kan börja eget
företag, förstörande marknaden och förtroendet
för de kompetenta utövarna och draga en
godtrogen allmänhet från dessa?
Yrkesutbildningssträvandena inom hantverket
—i bedrivna med eller utan statsunderstöd —
saknar sin logiska avslutning, så länge som det icke
finns legala kompetensbestämmelser för att
yrkesmässigt driva hantverk självständigt. Utan
sådana i lag fastställda bestämmelser är det icke
heller möjligt att lyfta hantverket upp på den
plats eller att ge det den värdesättning som med
rätta borde tillkomma detsamma.
Härom har man också i allt flera europeiska
länder kommit till insikt. I motionerna hänvisas
sålunda till den norska närinslagen såsom ett
lämpligt utgångsmönster för en blivande svensk
lagstiftning, ehuruväl den lider av vissa svagheter,
som vid utarbetande av en svensk lag borde
undvikas. Inom alla europeiska länder är
hantverkets kompetensproblem föremål för diskussion,
utredning och studium. Världskrisen har ytterligare
aktualiserat problemet. För arbetarnas
vidkommande har arbetarskyddslagar,
kollektivavtalslagar o. d. åtgärder medverkat till att lyfta denna
samhällsgrupp upp ur ekonomisk och andlig
misär.
För hantverkets vidkommande har i en del
länder, däribland Sverige, intet åtgjorts i ens något
hänseende av dylik art. Förutom i Norge finns
kompetenslagstiftning genomförd bl. a. i
Bulgarien, Fristaden Danzig, Jugoslavien, Polen,
Ungern, Österrike, Italien och Tyskland, ävensom i
viss utsträckning i Frankrike och Schweiz. I
några av dessa länder däribland Tyskland — ett
framstående industriland — föreskrives
avläggande av mästareprov (i Norge endast gesällprov)
för rätt att självständigt idka hantverk. T. o. m.
i Amerika, industriens förlovade land, har ett
ny-vaknande intresse för hantverkets och
småindustriens främjande gjort sig kraftigt gällande,
över hela världen ägnas hantverket livlig
uppmärksamhet av de lagstiftande myndigheterna.
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
