Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅRDA TIDER
5
lät ännu vänta på sig fast midsommaren stod för
dörren, och det fans folk, som helt mist tron
på att den als skulle infinna sig i år. Under det
lefvande släktets tid hade sommaren så godt
som alltid redan satt frukt vid denna tid. Nu låg
vinterisen ännu hvit på träsket höger om vägen,
snödrifvorna höllo envist i sig i backsluttningarna
mot norr och bakom gärdesgårdarna, björkarna
i småskogen hade knappast bladknopp, och
säl-gen vid kärrdiket bar ännu sina små grå
kattfötter såsom i Mars.
Forkarlen gaf en halffrom tanke åt yttersta
domen, som troligtvis skulle komma nu i år, efter
Gud vändt upp och ner på själfva naturens
ordning. Sedan föll han tillbaka i sin tankegång om
möjligheterna att åtminstone till dess undgå
hungern för sin egen del och för bruntes. Han höll
inne en pliktmässig snärt af piskan och mönstrade
från lasset sin gamla hjälpreda.
Det var alt brunte ändå, som hjälpt honom
öfver den långa vintern, sedan han af nöden och
foderbristen blef tvungen att lämna sitt torp i
Österbotten redan strax efter nyår och begifva
sig ut på långfärd efter arbetsförtjänst. Han
ångrade icke att han gjort det i så god tid —
tvärtom ! I hemsocknarna hade han fått vänta på
förtjänst, och under tiden skulle brunte svultit ihjäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
