Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅEDA TIDER
9
Hvarifrån skulle de då taga pangar för att fylla
sina bordslådor med . . . ?!
I själfva värket hade han ingenting egentligt
emot herrarna, de voro ju tvärtom bra att ha,
när skörden slog fel för bonden och han skulle
på arbetsförtjänst, emedan de oftast gåfvo honom
arbete. Ja, han hade ju själf mer än en gång
fått både utsäde och foder till låns af sin herre
på goda vilkor, men ändå . . . ändå! Han kunde
icke undgå att känna sig helt litet skadeglad
öfver att Gud själf engång skipade rättvisa utan
åtskilnad till personen, att han lät sitt straff för
allas synder gå ut öfver allesamman och inte bara
öfver bönderna. Ty om än herrarne, som hade
god råd, kanske syndade helt litet mindre än
bönderna, skuldfria voro de visst icke! Skuldfri
var ingen människa. Han hade sett både
länsmannen och kronofogden en smula druckna, om
än de icke skrålat och slagits som bönderna.
Därför var Guds straff också dem unnadt.
Likafullt jämkade han sina byxor och sin
mössa en smula, då han på afstånd såg
herrgårdens mäktiga gafveltak skymta fram öfver
kojorna i en hel liten by af torp. Herrgårdens
storlek imponerade på honom, och då han åkt genom
byn, steg han af lasset, jämkade bruntes
pann-lugg under betslet, snärtade till ett kraftigt tag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
