Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÅRDA TIDER
27
När hela det tre famnar höga bålet stod i
brand, ropade en karlröst med främmande dialekt:
— Se så, — nu hålla vi myggen på afstånd!
Sedan tog han närmaste bondflicka om lifvet,
ropade till fiolspelaren att han skulle spela upp
och började dansen. Han var läng och
svartmuskig och förde sig som en gentleman bland det
öfriga gårdsfolket, som samlats kring
midsommarelden.
— Hvar har jag sett den där Don Juan förut?
frågade kapten Thoreld häradshöfding von Blume.
— Det är österbottningen, som vi mötte med
lumplasset, när du senast var här, Jag har tagit
honom i gårdens arbete.
— En rask karl, den där! Han är i min smak,
sade kaptenen.
Dansen gick kring midsommarelden sorglös
och glad i den ljusa natten, medan fälten
rundtomkring stodo i späd grönska. Sommaren var
kommen och om den kommit än så sent —-
hvarför skulle man icke glädjas? Enstaka bösskott
ljödo ut i skymningen, fiolerna gnälde och
rundtomkring pä åsarna firade tavastländingarna
ljusets fest med andra midsommarnattseldar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
