Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
HÅRDA TIDER
skande fördoftade i månskensfantasier och
svärmisk lycka, och förlofningen eklaterades.
Den unge gardeslöjtnanten såg upp till sin
flärdfria prästfamilj innerst i sitt inre, beundrade
sin fästmö gränslöst och skulle nog framdeles
lyckas i att omplantera den doftande blyga
liljekonvaljen i gardekasärnens mera urbana atmosfär.
Och den solida hederligheten i prästgården var
häller icke helt fri för en smula världslig fåfänga,
den beundrade ofrivilligt det förnäma och det
militära. Den unge löjtnantens lätta och ytliga
lifsbegrepp vägdes upp af hans elegans, hans
gar-deslöjtnantsepåletter och hans savoir vivre. Det
var den lojala kristendomen, som gaf kejsaren det
kejsaren tillhörde, såsom den gaf Gudi det
honom tillkom.
Under den närmast följande tiden stod
löjtnant Thoreld en hård kamp med sin fåfänga.
Hans giftermål skulle absolut tvinga honom att
afstå från det mondäna lifvet, där han hittils skurit
sina lagrar. Ingen af hans förmän eller kamrater
gratulerade honom till förlofningen — den
förbisågs fullkomligt. Hade han haft stöd af sin fästmö,
hade hon funnits i hans närhet, så skulle han utan
tvekan offrat mycket för henne. Men hon var
långt borta på landet, och med den sanna
kärlekens offervillighet bönföll hon i sina bref, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
