Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
IIÅRDA TIDER
om hvilken societétens damer sins emellan sade
att han likt Bellman dolde sin sorg i rosenrödt.
Senare kom en historia i svang om honom
och en vacker skådespelerska i Helsingfors, en
historia, som kanske slutat med förlofning och
giftermål, om icke hans kamrater så godt som
fordrat att han därförinnan skulle lägga in om
afsked från bataljonen. Om den saken talade
löjtnant Thoreld aldrig, hans tjänstekamrater tego
också, och endast socitétens skickligaste tungor
kunde komma med halfva små besked om en
sista originel böjelse, som den lyriskt-romantiske
löjtnanten visat. I alla fall bidrogo ryktena i
icke så ringa grad att nedsätta den oantastligt
fashionabel ansedde kaptenen. Man hade ju så
godt som närt en orm vid sin egen barm, då
han så kunde svika gardets gamla fanor och
traditioner !
Löjtnant Thoreld hade under tiden avancerat
till trettiofyra år utan att stiga i graderna högre än
frän fänrik och underlöjtnant till värklig löjtnant.
Där blef han stående. Han kunde ha lämnat
gardesbataljonen för en högre grad i de indelta
trupperna, men Helsingfors hade blifvit honom för
kärt. Hans mor, som satt på fadrens egendom
Herrö, lyckades årligen fä lös ungefär så mycket
pängar, som han behöfde öfver sin löjtnantslön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
