Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårda tider
69
Nu strök sig österbottningen om hakan och
rätade på sig.
Då gjorde kaptenen plötsligen helt om med
sina frågor, såg österbottningen likgiltigt förbi
och kastade fram såsom i luften:
— Är du gift?
Om kaptenen sett honom i ansiktet, skulle
han genast fattat misstankar; nu gled hans blick
ut längs skottlinien emedan han icke själf kände
sig fullkomligt oberörd af frågan han gjorde. Den
gick som en stöt genom österbottningen. Hvad
kunde kaptenen mena därmed? Han ville
bestämdt icke ha en gift karl i sin tjänst, det var
klart. Österbottningen harskade, funderade ett
ögonblick och svarade nej, utan att göra riktigt
klart för sig att han ljög. En ung ogift karl
hade alltid bättre utsikter, och den lilla lögnen
skulle hans hustru nog förlåta honom, •— när hon
fick hälften af hans blifvande inkomster.
— Jaså, sade kaptenen ännu likgiltigare. —
Nå, förstår du dig på jordbruk då?
— Det gör jag väl, efter jag haft eget torp
i Österbotten i fyra år.
— Och är likväl ogift?
Det klack i österbottningen. Skulle han nu
komma fast genast?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
