- Project Runeberg -  Hårda tider. Berättelse från Finlands sista nödår /
92

(1891) Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

g2 hakda tider

Ingen af karlarna gjorde en min af att sätta
gungan i rörelse.

— Hvem väntar ni på? förvånades Anna
Mellilä.

Nu började en af drängarne långsamt att
gifva fart åt gungan i det hoppet att hon skulle
märka, att det icke skedde på hennes befallning.
Men det hoppet slog felt, ty hon tog äran af
initiativet i detsamma åt sig med ett:

— Nå, ändtligen lyder ni!

— I dag är då vår A nna riktigt på sina höga
hästar, sade en af drängarne helt högt och gaf
gungan bättre fart. — Se det är något för
österbottningen! Har ni sådana flickor där norrut?

— Det är inte första gången jag ser
högmodet gå fore fallet, svarade Kalle Pihl ut i luften.

Anna Mellilä låtsade om ingenting, gnolade
sakta för sig själf men utbrast, när gungan gick
i full fart:

— Sjung nu något, gossar, medan gungan
går högt!

— Tuppen gal inte på beställning,
replikerade drängen.

Anna Mellilä var van vid den tonen och lät
sig icke als bekomma. Hon visste att hon
likafullt fick dem till hvad hon behagade, bara hon
lade an därpå. Och hon väntade tils de första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hardatider/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free