Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
1iarda tideli
Det var de lofvande vinterkonjunkturerna,
och dem fingo de arbetssökande i allmänhet veta
först på byggnadskontoret, sedan de väl lämnat
hem och bekanta ett halft hundratal mil bakom
sig. Och dessa bekanta blefvo sedan i sin
ordning i kyrkorna varnade för att söka sig arbete
vid järnvägen, fastän de knappast tänkt
öfvergifva sina hem, där de med god hushållning och
mycket bark i brödet kanske kunde bjuda den
stundande vintern spetsen.
De vise herrarna resignerade, — landet hade
förut varit hemsökt af hungersnöd och oskadt
gått igenom landsplågan. Deras goda vilja att
afvända den tviflade väl ingen på, och deras
ämbete hade Gud gifvit dem att sköta efter
förmåga. Hvad kunde de då göra mer?
Det återstod intet annat än den gamla
tillflykten till allmakten, och mer än en
generalsuniform böjde sig i kyrkobön till den Högste
så aiguilletterna skramlade mot bänken och
epå-letterna gledo framöfver. Sålunda visade de
mängden bakom sig att äfven öfverheten böjde
sig för Guds straffdom i gemensam känsla af
skuld med det olyckliga folket.
Finlands präss låg ännu likt ett snält barn i
armarna på censuren och lästes af ett fåtal bildade
och förmögna, som med välvilja följde dess mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
