Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
1iaRDA TIDEli
— Det behöfver jag inte för dig.
— Jo, just för mig, sade hon och ville tränga
sig förbi honom in i stugan.
I detsamma kom Anna ut med ett helt bröd
och en näfve strömmingar. Dem räckte hon
åt kvinnan och sade:
— Gå nu! Du ser ju att jag ingenting tror
af hvad du säger.
Den främmande blickade hånfullt frän brödet,
på den vackra Anna, tog sitt yngsta barn på
armen och det andra vid handen, spott.ide tre
gånger på tröskeln och rabblade fram som en
besvärjelse:
— Ftyi — ftyi! — ftyi! Förbannad vare
tve-giftaren och hans hustru! Och förbannadt vare
det bröd, som de äta! — Ftyi!
Därpå gick hon stolt samma väg som
Lehtimaa utan att en enda gång se sig om.
Kalle Pihl och Anna hade icke många glada
ord att säga hvarandra, när den främmande
kvinnan gått. Han jämkade yxan pä axeln och ville
fortsätta sin väg till skogen, när Anna kastade
en skarp blick in i hans ögon och frågade:
— Har du aldrig förut sett den kvinnan?
— Var inte barnslig, Anna! Tror du mera
på en landstrykerska än på mig?
— Nej, men hon hade ett sådant ansikte och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
