- Project Runeberg -  Hårda tider. Berättelse från Finlands sista nödår /
224

(1891) Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

häeda tidee

Det fins ingen, som velat tro mig och därför vill
jag svära.

Domaren höll inne ett smålöje.

— Har du något att vittna i saken?

-— Ja, visst har jag det, och det viktiga ting
ändå.

Domaren ref sig igen i sitt glesa grå hår.
Han tyckte icke om detta afbrott i förhandlingarna
och frågade kvinnan barskt:

— Hvad är det här för slag? Har du några
papper på att du är den, som du utger dig för
att vara?

— Det har jag visst, sade Johanna och lade
sitt prästbetyg framför honom på bordet. Han
ögnade genom det och vände sig därpå helt
allvarsam till nämden:

— Det här blir alt mera inveckladt. Därpå
igen till Johanna:

— Du är således hustru till den mördade,
fast han hade en annan hustru, som mördades på
samma gång som han själf, — hva?

— Får jag inte lof att gå ed? bad kvinnan
igen.

— Du kan väl tala om hvem du är först.

— Ja, men det är en sådan lång och underlig
historia, så att ingen tror den . . .

Då påyrkade allmänna åklagaren, som vän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hardatider/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free