Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hàbda tidek
241
ingen minnes, men hvilkas gärning står fast
såsom en vändpunkt i det frostbitna fattiga landets
öden.
På eftermiddagen kommo gästerna. Hela
omnäjden hade stämt möte -i Kotkais stora sal
med de höga fönstren, tyllgardinerna och det
omålade golfvet. Där var kapten Thoreld med
sina uppstrukna mustascher och sin distinguerade
flintskalle. Där var den lille runde domaren och
den blonde humaniorakandidaten med sin
pincenez och sin öfverlägsna satir, som han så sällan
fick göra gällande. Där var den ryske öfversten
Pavloff från garnisonen i Tavastehus, där voro
nådiga granngårdsfruar och onådiga unga flickor
i valåldern. Där funnos äldre flickor i mörka
klädningar, som slutat välja, och ett par unga
studenter, som ännu icke böljat. Och som festens
medelpunkt den nära åttioårige veteranen, med
gråa fladdrande lockar, som glömt gikten för
nöjet att visa huru en frisk själ kunde trotsa
åldern och eländet rundt omkring och midt i
sorgen glädjas och sprida glädje.
Lottförsäljningen var i full gång och kapten
Thoreld tog på sin anpart närmare tredjedelen af
alla tomma lotter, — han hade aldrig haft tur i
spel. Men han spelade så gärna, sade han själf,
och tänkte visst icke på att göra godt. Och det
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
