- Project Runeberg -  I hasardens huvudstad /
76

[MARC] Author: Frank Heller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spökruletten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för ruskigt. Visserligen är jag hungrig, men mat har vi inte
råd till. En styv konjak får räcka. Och låtom oss nu än
engång återvända till det beundransvärda instrumentet!

En stol var ledig vid n:r 4. Eneberg slog sig ned och
placerade med en gest, värdig en miljonär Cyrano, eller
lord Twickenham, sina sista 15 francs på 25.

Det var nämligen den 25 april.

En minut efteråt fann han sig som ägare till 525 francs,
som han placerade, han visste ej hur. Om det var en
verkan av den styva konjaken, av trötthet eller
överspänning vet jag ej, men ett slags berusning hade med
ens gripit honom. Han tyckte sig plötsligt kämpa med
ruletten som med ett litet halt odjur. Där kulan väste
runt i en matt, vitglänsande cirkel tycktes dess
klapprande honom med ens som ljudet av en liten blek
skallerorm, som han måste besegra. Skallra du, viskade han
invärtes, jag skall knäcka dig. Hans fingrar placerade
guld och sedlar över bordet som i en dröm, utan att han
visste varför. 11, svart, udda och manque fingo var sitt
maximum ur hans vinsthögar. 11 kom; och en röst tycktes
med ens ropa i hans hjärna: 24. 24 garderades med guld
och sedlar, tills det ej fanns en chans mera kvar att
gardera, och krupiärns röst förkunnade — han visste det.
Naturligtvis! —

— Vingt-quatre, noir, pair et passe!

En stund förgick, hur lång visste han ej, i ett slags
feber, varunder han måste ha spelat och vunnit oerhört,
ty tjocka sedelbuntar lågo uppradade framför honom
och guldet tornade sig i täta drivor, då hans hjärna med
ens kändes alldeles stel. Och i dess stelhet stod inristat i
siffror som tycktes bränna honom: 13.

Han satte utan tvekan med febril hand maximum på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:13:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hasard/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free