Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaka söker maka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Maurus von Ulbing-Deunkirchen tillhörde en
gammal tysk-ungersk släkt, som på 1700-talet korsat sig
med en från svenska Pommern invandrad ätt vid namn
Deunkirchen, enligt traditionen härstammande från
»Donkirka» i Sverige. Greve Maurus var ättens sista
skott, och telning av en stam som nu saknade sin torva,
ty den hade hans fäder bit för bit antvardat åt hebreerna.
Hur det än var ställt med deras pengar, hade dock
Ulbingarna ständigt spelat en hög roll i Ungerns arméer,
och Maurus’ farbror hade nyligen tagit sitt avsked som
krigsminister. Ogift och inbunden i sina vanor hade han
nu dragit sig tillbaka till en liten våning i Wien och sina
frimärkssamlingar.
Maurus själv levde för helt andra intressen, vilket
också var känt från Wien till Triest. I korthet sagt voro
dessa intressen tre: vin, kvinnor och paprikakryddade
historier, vilka tre saker stodo i innerligt förbund. När
han blev litet drucken, kunde det hända, att han med
armen om en nyförvärvad väns hals sade: — Nézd
baratom, ser du, min bror, champagne det har varit mitt
fördärv. Champagne och tokajer. Tokajer — förbannat
fin dryck. Hick. Har du lagt märke till, min bror, att det
fattas två årgångar tokajer? Hick. Två årgångar fattas
i hela världen 1890 och 1893. Förbannat goda årgångar,
och de fattas, de fattas, för dem har jag druckit ur,
plägade greven snyftande sluta.
Emellertid intresserade sig greve Maurus utom för
tokajer även för sitt hemlands vackra kvinnor, och
därvid gick hans smak i alldeles motsatt riktning till den
han visade i vinfacket. Han avskydde hjärtligt alla
lagrade årgångar och det glunkades till och med, att
greven fick akta sig att fortsätta som han börjat för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
