- Project Runeberg -  I hasardens huvudstad /
129

[MARC] Author: Frank Heller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaka söker maka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

romantik — jag tackar; och nu förstår jag, hur hon kunde vara
så säker på att jag inte tog henne för pengarnas skull.

Medan greven ännu söndermalde de skönaste
ungerska buljongseder, hörde han vördnadsfulla steg bakom
sig och varseblev Joseph Meinerts, som svettig av
sinnesrörelse stod framför honom under tiodubbla bugningar.

— Herr greve! ... stammade han. Herr greve! Tillåt
mig ... jag har ju hört ...

Greve Maurus skyndade sig att stoppa den blå
tidningen i fickan. I himlens namn, hade han redan hört det?
Då gick ju till och med sista planen!

— Jag har ju hört, fortsatte Joseph, rodnande av
ödmjukhet, att ni och miss Dixon, den rika miss Dixon ...
å, herr greve, tillåt mig gratulera ... gratulera ...

— Alldeles, avbröt greve Maurus med kvävd röst,
jag och den rika miss Dixon! Jag tackar er, direktör;
var god och giv personalen tillräckligt av min årgång för
att dricka vår gemensamma skål. Jag kommer aldrig att
glömma, direktör, och ni skall heller aldrig få orsak att
glömma, att det var under Hôtel Impérials tak,
jag kan nästan säga tack vare er, som vi blevo bekanta,
jag och den rika miss Dixon!

— Å, herr greve, herr greve! stönade Joseph full av
översvinnlig glädje och drog sig tillbaka utan att våga
lyfta blicken till greve Maurus’ anlete, vilket kanske var
väl, ty i detta ögonblick kämpade denne med en
förtvivlad lust att strypa Joseph Meinerts och sätta eld på
hans hotell.

Emellertid försvann han, och knappt hade hans runda
rygg vikit om dörrposten mot hallen, förrän nya steg
hördes, ett frasande närmade sig och miss Dixon störtade
in i rökrummet, röd av sinnesrörelse. Hon stannade med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:13:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hasard/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free