Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Och ulvar skola ligga bland fåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan en timme före tjänstgöringstiden hängde
Georges nästa morgon utanför baren, cirkulerande mellan
denna och stora ingången. Han var fylld av en spänning,
som när han nalkades slutet i en särskilt kittlande
kriminalroman och ännu ej säkert visste, om detektiven
skulle fånga förbrytaren, eller förbrytaren i sista stund
räcka lång näsa åt detektiven. För att lugna sig gjorde
han de hundra stegen, såsom fransmännen säga, på
trottoaren utanför hotellet, vördnadsfullt hälsande på
direktören, som nickade tämligen kort. Det är väl mr
Lally som klagat, tänkte Georges.
Klockan halv tio körde hotellets omnibus upp till
stora ingången med två eller tre resande, bland vilka
Georges med ett sakta grin igenkände den elegante
greve Berkenczy.
— God morgon, direktör, ropade han muntert till
denne, som fortfarande solade sig vid ingången. Kommer
igen litet för tidigt, som ni ser, och tyvärr bara för att
hämta grevinnan.
— Så, ni reser redan, herr greve?
— Ja, i eftermiddag klockan två. Var god och ställ
om min räkning till dess.
Därmed försvann han uppför trappan, och Georges,
som just öppnade baren, darrade av febril iver bakom
sin disk, ty han kände att ridån gick upp för tredje
akten.
Det dröjde för övrigt ej länge, innan han fick höra de
första replikerna i det drama, han väntade på, och de
kommo ur ingen annan mun än herr Schleetens från
Amsterdam.
— Chr, chr, hörde han plötsligt denne skrika med sin
tjocka röst inne på kontoret. Min chenes geld; einbrott,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
