Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur försynen luggade Adamsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adamsson kallsvettades än engång; visitkort, helvete
— monsieur, jag har tyvärr inga visitkort, men jag bor
på Hôtel de Paris och har mycket pengar, beaucoup
d’argent.
Den artige unge mannen smålog ännu engång, fixerade
greve Stålfelt och utfärdade ett dagskort för honom...
Adamsson gick in i spelsalarna. Ett virrvarr av
ansikten, toaletter och språk mötte honom bakom de
ljuddämpande dubbeldörrarna. Pariskokotter jämte berlinska
och ryska kolleger fladdrade över golvet. Gamla feta eller
mumietorra damer höllo spelborden garderade, omgivna
av all världens underliga typer av mänsklighet.
Och för första gången susade kulans rullande ljud i
hans öron: prt, prt, prt, och klick föll den ned i ett
rum. Det var som ljudet av revolverhanar som spändes.
— Vingt-huit, noir, pair et passé, hördes en monoton
krupiärröst. Och efter en stund:
Faites vos jeux, messieurs ... Rien ne va plus ...
Trente-quatre, rouge, pair et passé!
Adamsson gick fram till ett bord i mitten av salen.
Han fann en ledig stol och slog sig ned. Han satte på
rött, 500, och på fjorton, 100. Fjorton var hans
lyckonummer, det måste säkert komma.
Kulan ven klapprande bort ur krupiärns hand, och
efter en halv minut förkunnade han:
— Quatorze, rouge, pair et manque!
Adamsson spratt till liksom i en drömlik, overklig
glädje.
— C’est je! ropade han på svenska.
Man smålog och sköt till honom hans vinst; — voici,
monsieur, 500 pour 500 en rouge; 3,500 pour quatorze,
cinq louis en plein, monsieur!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
