Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De första programmen - 4. Liberalism eller socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
4- Liberalism eller socialism?
Den socialdemokratiska falangen inom Fackföreningarnes
centralkommitté hade icke desto mindre blivit tongivande.
Mot densamma stodo icke blott de verkligt politiskt neutrala
elementen utan även de utpräglat antisocialistiska och libe-
rala. Inom kommittén hemställdes också år 1886, att fack-
föreningarne skulle uppmanas att uttala sig om, huruvida de
”hyllade socialistiska eller liberala idéer”, och om de ansågo,
att tvenne centralkommittéer borde bildas, en för de socialis-
tiska och en för de liberala fackföreningarne. Denna hem-
ställan avslogs, men därmed upphörde ingalunda dragkampen
mellan socialdemokraterna och de liberala inom centralkom-
mittén och ute i fackföreningarne.
Inom flertalet fackföreningar lyckades socialdemokraterna
så småningom vinna gehör för sin mening och erhöllo stöd
av ett uttalande, som gjordes av dm första skandinaviska
fackföreningskongressen, vilken sammanträdde i Göteborg
den 27—29 augusti 1886. Denna kongress förklarade näm-
ligen med den motiveringen, att ”då det måste erkännas, att
det privatkapitalistiska produktionssättet är ett ständigt hin-
der för åvägabringande av lycka och förnöjsamhet i sam-
hället”, sin anslutning till ”det socialistiska programmet”.
Denna deklaration var likväl långt ifrån enhällig. Den
beslöts med 40 röster mot 13, och minoriteten reserverade
sig uttryckligen mot densamma.*)
Striden mellan socialdemokraterna och de liberala fördes
länge inom vissa fackföreningar. Ett synnerligen intressant
bidrag till detta kapitel ur den svenska fackföreningsrörel-
sens historia återfinnes i Stockholms bokbinderiarbetareför-
enings annaler. I ledningen för denna förening stod under
flera år på 1880- och 1890-talen samme man, som år 1886
hemställde, att Fackföreningarnes centralkommitté skulle
utröna, huruvida fackföreningarne ”hyllade socialistiska eller
liberala idéer”. Föreningen hade hyst starka betänkligheter
*) Se tidskriften Fackföreningsrörelsen, årg. VI, band II, sid. 2001
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
