Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 1. De gamla yrkesgränsernas betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III.
ORGANISATIONSFORMERNA.
i. De gamla yrkesgränsernas betydelse.
Vid det tredje allmänna arbetaremötet, som hölls i Örebro
i slutet av juni 1886, behandlades frågan om fackförenin
garnas konsolidering i landsomfattande yrkes- eller fackför-
bund. Mötet uttalade,
”att de (fackföreningarne) komma att omfatta såväl manliga som
kvinnliga arbetare inom samma yrke;
att fackförening bildas å varje ort, där minst tio arbetare inom
samma yrke finnas;
att dessa föreningar ställas i förbindelse med liknande föreningar
å alla orter inom landet och helst även i förbund med motsvarande
föreningar utomlands, på det att ett gemensamt helt må åstad-
kommas ;
att fonder böra bildas för gemensamma lokala och internatio-
nella behov.”
Den första skandinaviska fackföreningskongressen, som
sammanträdde i Göteborg i slutet av augusti samma år upp-
manade fackföreningame ”att upprätta centraliserade fack-
förbund” och synes därjämte ha rekommenderat ett sam-
arbete mellan dylika förbund inom en hela fackförenings-
rörelsen omfattande central- eller landsorganisation. Även-
ledes förordades organisatoriskt samarbete mellan fackför-
eningsrörelserna i de tre skandinaviska länderna, ett sam-
arbete som så småningom skulle utsträckas till att gälla mot-
svarande rörelser i andra länder.
Redan samma år bildades de två första fackförbunden,
nämligen Svenska typografförbundet och Svenska post-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
