Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 1. De gamla yrkesgränsernas betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
mannaförbundet, det sistnämnda ursprungligen benämnt Sve-
riges postbetjänte.
Liknande sammanslutningar kommo till stånd inom några
andra yrken på 1880-talet, men först under det där-
på följande decenniet genomfördes konsolideringen mera
allmänt, till stor del beroende därpå, att organisationsarbetet
inom de flesta yrkena dessförinnan knappast hade påbör-
jats eller också varit begränsat till några få platser.
De fackförbund, som bildades på 1880-talet, voro:
Antal medlemmar
Bildat den vid starten
Typograf förbundet ................ .. Vt 1886 335
Postmannaförbundet ............... . . Vio 1886 75
Måleriarbetareförbundet ........... . . Vio 1887 800
Järn- och metallarbetareförbundet .. .. V. 1888 551
Skoarbetareförbundet .............. .. *% 1888 366
Träarbetareförbundet .............. .. -/. 1889 886
Skrädderiarbetareförbundet ........ 1889 405
Det var huvudsakligen yrkeslärda arbetare, som under dessa
år lyckades åstadkomma en konsolidering av de på olika
platser i landet befintliga fackföreningarne i landsomfat-
tande förbund. Men det var också framförallt bland dessa
arbetare, som fackföreningsrörelsen hade vunnit anhängare.
Att traditionen härvidlag gjort sig gällande torde vara
säkert. Endast för några årtionden sedan hade ju inom hant-
verkerierna funnits arbetareorganisationer, i mångt och
mycket liknande fackföreningarne, och de psykologiska för-
utsättningarne för sammanslutningssträvandena måste följ-
aktligen ha varit större bland de yrkesutbildade arbetarne
än bland de icke yrkesutbildade, för vilka ett organisations-
väsende saknade så gott som all tradition. De sociala för-
utsättningarne voro utan tvivel också större inom hantver-
kerierna, där man alltjämt bemödade sig om att hålla yrkes-
utbildningen och yrkesskickligheten i ära och där gesäll
breven fortfarande i regel spelade en stor roll, när det gällde
att hävda rätten till arbete och kamratskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
