Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 3. De icke yrkesutbildade arbetarnes förbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
3- De icke yrkesutbildade arbetarnes förbund.
Av de förbund, som bildades på 1890-talet, förtjäna grov-
arbetareförbundet och transportarbetareförbundet först och
främst uppmärksamhet.
Grovarbetareförbundet blev ett naturligt komplement till
hantverksarbetames inom snäva yrkesgränser bildade fack-
förbund. Grunden till detsamma lades av icke yrkesutbil-
dade arbetare inom byggnadsindustrin — tegelbärare, bruks-
bärare, bergsprängare och jordschaktare —, som icke kunde
vinna medlemskap i de inom denna industri av yrkeslärda
arbetare redan bildade förbund. Det skulle närmast ha kom-
mit på murareförbundets lott att taga sig an dessa arbe-
tare, men det förhöll sig så, som en av initiativtagame till
grovarbetareförbundets bildande yttrat: ”rangskillnaden
mellan de yrkeslärda och de icke yrkeslärda var mycket stor,
och det var icke möjligt för grovarbetarne att ha något
intimare umgänge med yrkesarbetarne”.*) Emellertid fun-
nos även andra icke yrkeslärda arbetaregrupper än de här
uppräknade, och det låg därför nära till hands, att försök
gjordes att även samla dem i grovarbetareförbundet. Till
detta anslöto sig också några hamn- och transportarbetare-
fackföreningar, senare t. o. m. ett par lantarbetarefackföre-
ningar. Förbundets verksamhetsområde utsträcktes där-
jämte till fabriksindustrin. Man finner sålunda, att i för-
bundets första medlemsförteckning hade upptagits en fos-
*) I Stockholm vidtog murarefackföreningen år 1886 åtgärder i
syfte att förmå tegelbärarne att organisera sig. Fackföreningen
klagade över tegelbärarne för deras ”supighet och oordentlighet i
förening med slarv och trilskt inställande i arbetet” och föreläde
dem ett förslag, ”att de antingen skulle omvända och bättra sig
samt sammansluta sig i en fackförening eller ock skulle tegelbäreriet
helt slopas och hissverk i stället användas vid alla byggen för upp-
fordring av materiali er”. Tegelbärarne lovade bot och bättring och
beslöto bilda en fackförening, men de goda föresatserna gingo —
i stöpet. Se vidare N. H. Ossian Håkansson: De som byggt Stock-
holm. Ur mureriarbetets och murarnas historia. Stockholm 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
