Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 5. Behovet av samverkan mellan förbunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
därför ofta misslyckats eller i varje fall lämnat synner-
ligen otillfredsställande resultat. Även i de fall, då strejk-
fonder hade bildats, hade man gjort den erfarenheten, att
den lokala fackföreningens åtgöranden löpte risken att miss-
lyckas, i all synnerhet som arbetsgivarna ofta voro i stånd
att anskaffa nödig arbetskraft från de platser i landet, där
fackföreningsrörelsen ännu icke hade trängt fram och bör-
jat göra sig gällande.
Genom att åstadkomma en organisationsmässig samverkan
mellan de olika lokala föreningarne inom respektive yrken
hoppades man kunna dels öka de ekonomiska resurserna och
dels förhindra rekryteringen av strejkbrytare.
Fackförbundens närmaste uppgift blev alltså att förmedla
ekonomiskt understöd vid strejker och lockouter och att för-
söka bilda fackföreningar på platser, där sådana saknades.
Inom kort visade det sig emellertid, att denna konsolide-
ring i förbund icke var tillfyllest. De olika förbunden fingo
göra ungefär samma erfarenheter som de, vilka de lokala
föreningarne hade gjort, och behovet av ett organisations-
mässigt samarbete förbunden emellan blev allt mer träng-
ande. Slutligen utlöste sig detta behov i kravet på en cen-
tralorganisation för hela den svenska fackföreningsrörelsen.
Det förefaller som om man redan vid den första skandina-
viska fackföreningskongressen, alltså redan år 1886, hade
haft uppmärksamheten riktad åt det hållet. Denna kongress
rekommenderade bildandet av ”centraliserade fackförbund
med ständiga utskott, sammansatta av olika fack, samman-
knutna av en överledning i Stockholm, Kristiania och Kö-
penhamn”. Detta uttalande lämnar visserligen mycket öv-
rigt att önska ifråga om tydlighet, men av allt att döma
tänkte man sig redan då konsolidering av fackföreningsrö-
relsen i icke blott fackförbund utan även i en sammanslut-
ning fackförbunden emellan.
Denna tanke blev klarare uttryckt i ett uttalande, som
gjordes av den skandinaviska arbetarekongressen år 1897.
I detta uttalande rekommenderades ytterligare bildandet av
fackförbund, men samtidigt pekades på en ny organisations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
