Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 7. Yrkesförbundens gränslinjer utsuddas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
tressesfär, att man kunde konstatera, att förutsättningarne
för fullföljandet av det enligt de gamla snäva yrkesgränserna
konstruerade organisationssystemet i viss mån icke längre
voro för handen. Vissa yrken hade redan börjat förlora
karaktären av hantverk, de gamla yrkesgränserna hade bör-
jat bli suddiga. Inom t. ex. skomakeriet hade en fullständig
revolution genomförts till förfång för hantverket. Skofa-
brikationen hade till större delen förlagts inom stora, med
sinnrika maskiner utrustade fabriker, dit en stor del av den
yrkesutbildade arbetarekåren hade nödgats söka sin tillflykt,
för att arbeta som maskinskötare vid sidan om icke yrkes-
utbildade kvinnor och minderåriga.
Tendenser till en liknande omvälvning framträdde mer
eller mindre starkt inom andra arbetsområden. Fackför-
eningarne fingo, såsom språkrör för arbetarne, mer och mer
att göra med bolag i stället för enskilda arbetsgivare, och
såsom motvikt till arbetarnes fackförbund framträdde
efter hand yrke svis eller industrivis bildade arbetsgivare-
sammanslutningar, vilka inom kort konsoliderade sig i orga-
nisationer av ungefär samma typ som den av fackförbunden
bildade landsorganisationen. Inom den mekaniska verkstads-
industrin t. ex. hade sålunda grunden till en arbetsgivare-
organisation lagts redan 1896 i Göteborg. Organisations-
strävandena inom denna industri påskyndades av den poli-
tiska tredagarsstorstrejk, som iscensattes av det socialdemo-
kratiska partiet på våren 1902, och samma år, den 7 juni,
bildades Sveriges verkstadsförening. Några månader senare,
den 17 september, bildades Svenska arbetsgivareföreningen
såsom centralorganisation för fabriksindustrin, och för bygg-
nadsindustrin bildades Centrala arbetsgivareförbundet år
1904.*)
Det låg i sakens natur, att denna utveckling av arbets-
givarnes organisationssystem, i sin tur en naturlig frukt av
den industriella utvecklingsprocessen, skulle medföra en
*) Detta förbund upplöstes år 1919, varefter byggnadsindustrins
arbetsgivare anslöto sig till Svenska arbetsgivareföreningen, där de
äro sammanslutna i ett förbund, benämnt Svenska byggnadsindustri-
förbundet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
