Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Organisationsformerna - 16. Karteller istället för industriförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
hade avböjt att låta föreningen deltaga i detta samarbete,
strandade planen definitivt.
Fackförbunden inom byggnadsindustrin ha alltid varit
motståndare till industriförbundsformen. Murareförbundets
kongress år 1925 ville icke ens diskutera omorganisations-
frågan utan beslöt fasthålla vid den hittillsvarande organisa-
tionsformen. Samma ståndpunkt intog byggnadsträarbetare-
förbundets kongress år 1926. Av allt att döma bottnar emel-
lertid dessa arbetares motvilja mot denna organisationsform
icke i någon antipati mot de andra facken inom samma indu-
stri eller i ett undervärderande av det ömsesidiga samarbetets
nytta. Emellan dessa fackförbund, särskilt murarnes, trä-
arbetarnes och grovarbetarnes, hair under många år förekom-
mit ett intimt samarbete, när det gällt lönerörelser och ar-
betskonflikter. Detta samarbete har slutligen utvecklats på
så sätt, att en kartell bildats (år 1926), benämnd Samver-
kande byggnadsfackförbwnden*) Den omfattar följande för-
bund: bleck- och plåtslagareförbundet, byggnadsträarbetare-
förbundet, elektriska arbetareförbundet, grov- och fabriks-
arbetareförbundet, murareförbundet, målareförbundet och
stenindustriarbetareförbundet, vilka tillsammans ägde 63,139
medlemmar den 31 dec. 1931. Dess uppgift skall först och
främst vara att främja agitationsverksamheten bland bygg-
nadsindustrins arbetare. Vidare skall den verka för ”likartad
taktik och gott samförstånd ifråga om uppsägning av avtal,
inledande av avtalsrörelse och uppgörande av avtalsförslag
för fack med gemensamma arbetsgivare”. Vid tvister med
arbetsgivare skall vederbörande förbunds styrelse äga rätt att
påkalla kartellens medverkan ”för gemensam aktion eller
för sympatiåtgärd”. Principiellt har man fastslagit, att de
olika förbundens självbestämningsrätt skall vara obeskuren.
Ledningen handhaves av ett centralråd, bestående av en
ledamot från varje till kartellen anslutet förbund. De an-
slutna förbundens styrelser sammanträda varje år till ordi-
narie årskonferens och i den mån så erfordras till extra kon-
*) Se tidskriften Fackföreningsrörelsen årg. IV, band I, sid. 257!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
